Innebandy,

det måste bara vara den värsta sporten nästan alla kategorier. Snacka om trist att titta på, nästan tråkigare TV sport än vanlig bandy och snooker, och det vill inte säga lite det. Sedan upptäckte jag igårkväll att den är farlig också! Jag lyckades med konststycket att ramma en lagkamrat med fullt öppna spjäll, en armbåge träffade mig i några av revbenen på höger sida, med påföljden att ett av dem förmodligen har en pytteliten rejäl spricka för jag kan inte andas ordentligt och det gör förbannat fruktansvärt ont. (se där, jag hittade en nackdel med att gå ner i vikt, mindre skydd för revbenen)

 Hur min lagkamrat mår idag vet jag ej, men inga konstiga samtal från sjukhus eller liknade har jag fått i allafall.  Nåja inget att gnälla för, man gör tydligen inget åt det på sjukan i vilket fall. Bara till att knastra obskyra piller med mer eller mindre smärtlindrande effekter. Men värst av allt är att jag ska till Luleå imorgon för att spela den årliga hockeymatchen mellan LHF och funktionärerna. Jag får lov att mörka min skada och kanske gå på sprutor som vi proffs gör, hehe!